Ölets historia sträcker sig hela vägen tillbaka till Mellanöstern omkring 10 000 f.Kr. Då var öl en helig dryck som offrades åt gudarna. Men detta recept finns inte dokumenterat i skrift. Allt de lämnade efter sig var maltade kornrester och skålar med ölrester.
Det första dokumenterade receptet på öl hittades 5000 f.kr., och detta är också världens äldsta dokumenterade recept. Receptet visar öl som bryggdes på saker som granatäpplen och inhemska örter. Ölet hade troligtvis en ganska frän och skarp smak jämfört med dagens standarder.
Kunskapen om ölet spreds troligtvis i samband med spannmålsodlingen från Medelhavsområdet till norra Europa. Romarna döpte ölen till cerevisia, efter latinska ordet vis (som betyder styrka) och Ceres, säden och växtlighetens gud. Det var också härifrån spanjorerna fick sitt cerveza som fortfarande används idag.
I Norden drack man öl och mjöd redan omkring kristi födelse. Mjöd var en lyxigare variant av öl och tillverkades av honung, pors, skvattram och andra örter. Mjöden fick en besk och frän smak, helt annorlunda från dagens moderna öl.
Med tiden blev kornmalt den vanligaste råvaran och man började istället brygga mjöd på kornmalt, och det var också så mjöd blev till öl. Ölet blev tillsammans med dricksvatten, samhällets viktigaste dryck som dracks både på fest och till vardags.
Det moderna ölet, som vi känner till öl idag, föddes under medeltiden. Tyska munkar var de främsta bryggarna under den här tiden och det fanns ett bryggeri i varje kloster. Munkarna ägnade mycket tid åt att förbättra bryggmetoderna och upptäckte att humle som bitterhet och smakämne både gav bättre smak och förlängde ölets hållbarhet.
För att ölets kvalité och smak skulle bli ännu godare införde Wilhelm IV av Bayern ett påbud om att öl bara fick innehålla humle, vatten och korn. (Senare när man upptäckt jästens funktion för ölen infördes även denna).
Under 1800-talet förvandlades ölet från att vara ett hantverk till att bli en hel industri. 1813 startade Carnegieska Porterbruket i Göteborg, det första bryggeriet i Sverige.
Det var också på 1800-talet man i Bayern fick förståelse för jästens betydelse för ölen, dels förbättrades kvalitén, dels förlängdes hållbarheten.
I Sverige snappade vi upp de nya bryggteknikerna från Bayern, och började brygga en egen variant av den tyska ölen – en ljusare, torrare, mildare humlekaraktär och högre alkoholhalt – som kom att bli det första svenska lagerölet.
I början av 1900-talet var ölet en fattigmansdryck och istället tog andra drycker över. Det var först i mitten av 1960-talet när mellanölen infördes, som attityden förändrades till det bättre. Denna attitydförbättring är aktuell än idag och vårt intresse för öl växer sig starkare och starkare.
Är du en av de som delar samhällets stora ölintresse? Då vet vi att du kommer ha användning av alltomol.nu, som en ölguide som ger dig all information du kan tänkas behöva.