Ölets delar
Utseende
Färg
Färgen på ölet avgörs av vilken malt man har använt vid bryggningen. För att få en gemensam uppfattning av vad ett typiskt uttryck för ölets färg motsvarar för upplevd färg kan ni använda nedanstående bild. Egentligen använder de som tillverkar öl olika skalor för detta - EBC (European Brewing Convention, används i huvudsak i Europa) och SMU (Standard Reference Method – som är den amerikanska motsvarigheten och används bl.a. även i Storbritannien)
Skum
En ordentlig skumkrona i glaset (om du har hällt i ölet rätt) tyder på att ölet har en bra struktur av proteiner från malten vilket i sin tur kan vara ett tecken på att ölet har en bra kropp (se nedan). Skum kan ofta beskrivas med följande egenskaper:
- Höjd
- Storleken på bubblorna
- Färg
- Konsistens (segt eller tunt)
Doft och Smak
Generellt kan man påstå att det är de fyra grundingredienserna i öl som ger upphov till olika smak- och doftupplevelser. Nedanstående bild förklarar hur de olika dofterna och smakerna grupperas och hör samman. Den kan också vara ett stöd när man tränar upp sina sinnen.
(lägg till bild med aromcirkeln)
Vatten
Öl består till största delen av vatten och trots det är det sällan man hör någon prata specifikt om det som en viktig ingrediens.
Vatten ger ofta ölet egenskaper som mjuk, krispig eller liknande, oftast i kombination med andra ingredienser. För vissa ölstilar är vattnet otroligt avgörande med dess specifika mineraler och hårdhet.
Jäst
Olika jäststammar används för olika öltyper, såsom belgiska, ale eller lager. Ger ibland väldigt karaktäristisk doft och smak, som t.ex. belgisk ale-jäst. Vissa bryggare, skulle nog påstå att jästen är den mest avgörande ingrediensen.
Malt
Malt i öl är anledningen till varför man ofta säger att öl är flytande bröd. Det är också malten som ger ölet dess färg beroende på sort och halten av rostning. Malt är också det som ger ölet dess sötma och kropp. Ger oftast doft- och smakassociationer av olika sorters bröd men även inslag av karamell, kola, nötighet och torkad frukt. Genom att rosta malten olika mycket kan man t.ex känna associationer till kaffe, choklad, vörtbröd och salmiak. Rostningen kan också ge en bitter ton. I regel avses kornmalt när man pratar om malt men det kan också vara havre, råg eller vete. De olika sädesslagen ger i sig olika egenskaper och vissa öltyper förutsätter andra sädesslag än just korn, som t.ex. Oatmeal Stout och olika typer av veteöl.
Humle
De två viktigaste orsakerna till varför man tillsätter humle i ölet, är att den ger beska och att är konserverande. Mängd och typ av humle avgör hur mycket beska ölet kommer att få, liksom hur och när man använt humlen vid bryggningen, t.ex. torrhumling och vid vilka tidpunkter som humlen tillsats. Humle ger ofta associationer till blommighet och fruktighet. Ofta talar man om toner av citrus, grapefrukt, apelsin, aprikos, persika, och andra exotiska frukter. Kan också ge förnimmelser av mer svårfångade dofter såsom svartvinbärsblad, vått gräs eller kattpiss.
Andra smakgivare
I vissa öltyper tillsätt ibland olika typer av frukt, bär, örter, kryddor eller andra naturliga smakgivare. Den belgiska öltypen Saison har i regel alltid örter tillsatt och i de belgiska frukt-lambicerna ingår t.ex. hallon eller körsbär.
Ibland tillsätts frukt i färskt eller torkat tillstånd också för att förstärka vissa smaker, t.ex kan en Barley Wine innehålla dadlar eller russin.
Majs och ris anses inte vara korrekta smakgivare att tillsätta i ett öl utan tillsätts ofta för att dryga ut användandet av riktig malt. I dessa fall talar man om ”icke-helmaltsöl”.
Kolsyra
Kolsyran i ölet är en naturligt bi-produkt från jäsprocessen. Kolsyran kan vara väldigt avgörande för upplevelsen av ett öl. Smaker kan förstärkas av kolsyra precis som en för låg kolsyra kan ge ölet en fadd känsla.
Munkänsla och Kropp
Munkänslan påverkas av flera delar i ölet. Främst är det kolsyran, konsistensen och alkoholhalten som avgör den totala munkänslan. Är kolsyran spritsig eller fadd? Är den stickig eller rund? Konsistensen (viksositet) kan i sig avgöras till stor del av alkoholhalten då en högre alkoholhalt kan ge en lätt oljig och/eller eldig munkänsla.
När man pratar om ”kropp” i ett öl så är det oftast varaktigheten och fylligheten man avser. Dör den ut fort? Känns den vattnig? Oftast är det också hur välbalanserat ölet som avgör, dvs är graden av beska i balans med sötman. Ofta pratar man om stor, medel eller liten kropp.
I vissa fall pratar en del om ”svansen” också och då avses om ölets smaker är varaktiga. Har den lång efterbeska? Finns det en tydlig restsötma i mungiporna efter några klunkar.
